Ni kanske undrar hur det går för oss här hemma? Ser ni framför er ett totalt kaos, ungar som gråter, kastruller som kokar över och leksaker högt & lågt?
Riktigt så illa är det inte. Allt har gått över förväntan måste jag säga. Men visst saknar jag Patrik, de är inte alls lika kul att vara ensam. Stackars stackars alla ensamma mammor där ute. Nu när barnen sover så känns det bara helt meningslöst trist.
Igår tog det 2 timmar att få båda små trollen att somna men idag tog det bara knappt 1 timme. Det tar sig! Och natten gick bra om man utgår från mitt skräcksenarium. Båda barnen var vakna ganska mycket i natt men ingen var så ledsen att dom väckte den andra så det flöt på bra. Henry hade nästan ingen feber alls imorse så jag ropade HEJ.. lite för tidigt visade det sig.. nu var han uppe på 38,3 igen. Skrutt plutt.
Men nu sover dom som sagt var och jag funderar på vad jag skall göra för roligt, ta reda på disken & allt annat som små busfrön strör omkring sig, kanske lyxa till det med en dusch & sen tänkte jag nog bara bläddra i en tidning tills Henry vaknar igen. Ja, det låter som ett bra upplägg!
Ha en mysig kväll där ute & mys mys mys med era älskade, ni som har dom hemma!
Tjingeling!
Jag hejar på dig, både i uppladdningen inför tjejmilen och i konsten att vara gräsänka med 2 små barn! Håller med om att det är grymt imponerande hur singelföräldrar klarar av allt, stor elloge till alla dom!! Själv har jag fegat och sovit hos M&P de gånger Jerry varit borta...
SvaraRaderaKram Mia