Här har varit lite kaos & pannkaka. Inte sååå farligt men det har iallafall inte varit någon tid över till att koppla upp mig. Efter 3 sömnlösa nätter med Henry så ville jag att någon skulle titta på honom men som vanligt då så är man inte välkommen någonstans och blir hänvisad till akuten på Astrid Lindgren. Och där blir man ju inte emottagen med stor famnen direkt eftersom dom inte anser det som akut, vilket jag förstår.. men vad ska jag göra då? Till BVC får man inte gå med sjuka barn & till vårdcentralen får man inte gå med barn under 6 månader. Moment 22. Dom tittade iallafall på honom och konstaterade att han har en kraftig förkylning, förkylningsastma & att man har feber då var tydligen inget ovanligt. Henry är såklart skiiitglad på sjukhuset & jag känner mig nästan lite dum som åkt dit. Jäkla unge, han kan väl iallafall försöka se lite hängig ut så vi kan få lite högre prioritet i deras listor ;) Men sen igår kväll fick han 39graders feber igen, men det skall tydligen vara så. Plutten. Natten var iallafall mycket bättre än på länge & ögonen är helt klart på bättringsvägen. Men HU det här är ju rena rama sjuk-bloggen. Usch vad tråkigt. Vi andra är iallafall friska! :-)
Alice blev 20 månader i måndags! Min stora lilla tjej!! Hon bubblar & babblar som sjutton (men vi förstår knappt hälften, hon har något eget språk) gestikulerar massor vilket är riktigt roligt. Hon ska vara med överallt & hjälpa till. Så fort jag skall göra något i köket så kommer hon dragandes med någon stol som hon ska stå på och så ska hon hjälpa till. Så det gäller att komma på arbetsuppgifter till min söta lilla assistent ;) Sen har hon börjat intressera sig för böcker, så nu sitter vi och läser böcker tillsammans - så mysigt! Dagis verkar det vara lite blandade känslor över, hon bli sååååå ledsen när jag skall lämna henne, usch det är inte roligt alls. Jag får alldeles ont i hjärtat. Men det går visst snabbt över & sen har hon roligt resten av dagen säger fröknarna. Men hon fortsätter att matvägra - förutom när dom får pannkakor... men det är ju till efterrätt på torsdagar och det vore ju bra om hon åt oftare än så..
Tekakorna vi bakade här om dagen blev jättegoda, dom kan jag varmt rekommendera Det var ur Leilas recept bok "A piece of cake". Våra tekakor hade möjligen några lite väl brutala "gaffel-pickningar" men det var bara charmigt ;) Dom var förresten så goda att jag bakade dom idag igen när jag bjöd över några andra föräldrar här i Solhem som också är föräldralediga. De var himla mysigt!! Och tänk så enkelt det är med 1 barn som dessutom inte tar sig runt för egen maskin, vi fick sitta & fika och prata i lugna ro. Skräll ;)
Henry han blir snart 5 månader, lillsorken. När dom vägde han på Astrid Lindgren så vägde han nästan 9 kilo men då hade han en body på sig så man får väl dra av lite. Men han är en riktig bjässe - eller en god hane som hans far skulle ha sagt. Han är go & glad hela tiden, softar mest & tycker livet leker (trots alla sjukdomar). Skrattar när han får uppmärksamhet eller om hans taskiga mamma kittlar honom. Och nu har han upptäckt sina fötter så nu ligger han & håller i dom söt-göte!
Annars så kretsar det mycket kring rotbidrag, föräldrapenning, tapet eller icke-tapet, mintgrönt köksbord eller inte? Och flyttkartongerna dom står fint i källaren. Fick ett strålande tips av vår vän Gustav idag - dom kartongerna man inte packar upp ett halvår dom kan man kasta.. hm... undra hur många kartonger det skulle kunna bli? Men jag gillar inte att kasta, jag är för nostalgisk OCH "det kan vara bra att ha"-genen är stor i vår familj. ;)
Det jag har framför mig den här veckan är börja planera dop för Henry (han är ju så stor att dopklänningen kommer garanterat vara för liten & vem 17 ska orka bära honom under en hel dopcermoni!? Well well, det löser sig) sen skall jag baka lite semlor tänkte jag samt resa iväg med barnen. Så får mannen vara kvar hemma & pyssla i fred i huset. Vi ska åka till dalarna & hälsa på min mormor & morfar. Man måste passa på så länge man får ha dom i livet känner jag, dom börjar närma sig 3 siffrigt nu.. helt otroligt! Tänk om jag också får leva ett sånt långt liv!
Så en uppmaning till er alla, ring mormor, morfar, farmor, farfar eller någon annan "gamling" - jag lovar att det kommer att vara uppskattat!
puss L.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar